Denna text baseras främst på en artikel från januari 2024, i vilken författarna tar tydlig ställning. De menar att det är arbetsminnesteorin som förklarar EMDR, och att metoden blir mest effektiv när man arbetar utifrån denna teori. Artikeln är: State of the science: Eye movement desensitization and reprocessing (EMDR) therapy Journal of traumatic De Jongh A., C de Roos och S. El-Leithy (2024)
EMDR är en evidensbaserad behandlingsmetod för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), med stöd från mer än 30 publicerade randomiserade kontrollerade studier (RCTs) som visar dess effektivitet både hos vuxna och barn. De flesta internationella kliniska riktlinjer rekommenderar EMDR som förstahandsbehandling för PTSD. (De Jongh et al, 2024)
Liksom andra traumafokuserade terapier innebär EMDR att återkalla traumatiska minnen och deras tillhörande betydelser, känslor och kroppsliga sensationer. Till skillnad från kognitiv beteendeterapi (KBT) med fokus på trauma, innebär inte EMDR direkt utmaning av övertygelser, långvarig exponering eller hemuppgifter (Shapiro, 2018).
Den mest robusta vetenskapliga grund
Teorin med den mest robusta vetenskapliga grund, som kan förklara hur EMDR-terapi gör traumatiska minnena mindre intensiva och mindre obehagliga, är den så kallade arbetsminneteorin som härstammar från Baddeleys (2012) Arbetsminneshypotesen ger en potentiellt bättre förklaring för effekterna av EMDR än AIP (Adaptive Information Processing) modellen från grundläggaren Francine Shapiro som fokuserar på hur traumatiska minnen bearbetas till en mer adaptiv form. (De Jongh et al, 2024)
I ett flertal studier som har utförts under de senaste 20 åren har försökspersoner ombetts att tänka på negativa minnen samtidigt som de utför andra uppgifter. Resultaten visade konsekvent att minnena hos försökspersoner som hade obehagliga minnet i tankarna och samtidigt utförde andra minnesuppgifter blev negativa minnet betydligt suddigare och mindre emotionella jämfört med försökspersoner som inte utförde en sådan uppgift, och detta på bara några minuter. (De Jongh et al 2013, Günter& Bodner 2008, Kemps & Tiggeman 2007, Maxfield 2008, Van den Hout, et al 2011, Van den Hout 2010)
Enligt arbetsminnesmodell innebär det att om ett konsoliderat, obehagligt minne hämtas från det långtidsminnet (neocortex), kommer den att överföras till det arbetsminnet, där kapaciteten är begränsad. Eftersom ett emotionellt laddat minne, när den väl har aktiverats, kräver mycket av arbetsminnet, blir det en konkurrenssituation. Att ha snabba ögonrörelser, som är en del av EMDR, innebär också en belastning på arbetsminnet. Det finns då en konkurrens mellan att hålla minnet i arbetsminnet (koncentrera på minnesbilden) på ena sidan och att följa en stimulus på den andra sidan. Denna konkurrenssituation leder till att arbetsminnet har mindre utrymme för intensiteten och livlighet av minnet och detta leder till minskat intensiteten av det traumatiska minnet. När minnet återkonsolideras till långtidsminnet, lagras den i mindre emotionell och mindre levande form, det vill säga mer affektivt neutralt. (Van den Hout & Engelhard 2012)
De observerade kognitiva förändringarna efter EMDR-sessioner förklaras i arbetsminnemodellen genom att realistiska omvärderingar av minnen är möjliga när minnena är mindre livliga och mindre emotionella. Med andra ord på grund av den minskade emotionella laddningen finns det möjlighet för patienten att reagera på händelser på ett annat, mer funktionellt sätt. De observerade kognitiva förändringarna är i denna modell alltså inte en direkt effekt av ögonrörelser, utan en indirekt effekt av arbetsminnesbelastning.(Ten Broeke et al., 2022)
Arbetsminnet kan utföra flera uppgifter samtidigt inom olika domäner (t.ex. verbal, visuospatial, problemlösning) och varje domän har en begränsad kapacitet. Att utföra en krävande uppgift kan därför potentiellt hämma utförandet av en annan uppgift om den sker inom samma arbetsminnesdomän. Därför, när den visuospatiala arbetsminneslagret ”fylls” genom att återkalla ett traumatiskt minne och samtidigt utföra en krävande visuospatial uppgift – som att noga följa terapeutens snabbt rörliga fingrar med ögonen – blir det svårt för arbetsminnet att behålla och bearbeta all denna information samtidigt. (Baddeleys 2012)
Inte bara vid ögonrörelse
Denna effekt förekomma inte bara vid ögonrörelser utan vid varje intervention som belastar patientens arbetsminne, vilket har en effekt av att minska livligheten och desensibilisera det emotionellt laddade minnet. (De Voogd & Phelps, 2020) men det är värt att uppmärksamma att inte alla arbetsminnesuppgifter har liknande effekter på minnen. Till exempel har man funnit att ögonrörelser är betydligt effektivare än att lyssna på klickljud genom hörlurar när det gäller att minska känslighet och livlighet i minnen (de Jongh et al., 2013; van den Hout et al., 2011, van den Hout & Engelhard, 2012). Å andra sidan verkar uppgifter som matchar modalitet med det återkallade minnet ha en större effekt, men icke-matchande uppgifter verkar också vara effektiva, potentiellt genom att belasta den centrala exekutiva funktionen i arbetsminnet (Matthijssen et al., 2019).
Övergripande verkar det finnas ett linjärt samband mellan graden av arbetsminnesbelastning (t.ex. hastigheten på ögonrörelser) och minskningen av känslomässig intensitet och livlighet i emotionellt laddade mentala representationer (Little & van Schie, 2019; van Veen et al., 2015).
Det är intressant att arbetsminnesteorin kan kopplas till neurobiologiska principer och att förklaringen för effekterna av EMDR-terapi stöds av detta. Forskning visar nämligen att när arbetsminnet belastas, hämmas aktiviteter i amygdalan, förmodligen genom att aktivera den prefrontala cortexen. (De Voogd et al., 2018) Amygdalan fungerar som en alarmklocka i hjärnan och som har en central roll vid lagring av minnen och återkonsolidering (Pierce & Black2021)
Det finns alltså en dos-respons-effekt, där vi säger att ju mer arbetsminnet belastas, desto starkare hämmas amygdala. Det finns alltså starka indikationer på linjär kausalitet mellan graden av arbetsminnesbelastning, det vill säga hastigheten på ögonrörelser och andra uppgifter som belastar patientens arbetsminne, å ena sidan, och minskningen av emotionellt laddade minnen, å andra sidan. (littel & Van Schie 2019; Van Veen et al 2015)
De senaste studierna indikerar alltså tydligt att arbetsminnesteorin är en robust modell för att förstå effekterna av ögonrörelser och andra uppgifter som belastar arbetsminnet vid EMDR-terapi och att denna kan översätta den till praktisk användning för att förbättra effekterna av EMDR. Vi ska alltså belasta arbetsminne så optimalt mögligt och modalitets specifikt. Att alltid endast använda ögonrörelser när du använder dig av EMDR terapi är inte en bra praxis och inte längre försvarbart.
Det finns olika digitala verktyg som kan hjälpar oss EMDR terapeuter att belasta arbetsminnet så optimalt möjligt och som även är adaptivt till den individuella arbetsminnes kapacitet. Studier av det är får och behöver replikeras men utifrån min kliniska erfarenhet med klienter är jag positivt.
I nästa artikel berättar jag mer om det.
EMDR-Academy: När du väljer din utbildning med omsorg.
Tyvärr utbildas terapeuter i Sverige fortfarande främst utifrån AIP-modellen, vilket innebär att klienter inte alltid får den mest optimala behandlingen.
På EMDR Academy lär vi ut EMDR baserat på arbetsminnesteorin, med ett modernt protokoll i linje med den senaste forskningen.
EMDR-Academy: När du väljer din utbildning med omsorg.
Jeanette Niehof
leg. psykolog/ cert. psykotraumaterapeut/ cert. KBT terapeut (steg 1 & 2 NL)
EMDR practitioner, handledare & utbildare/ Mindfulness instruktör
ViduNova Trauma Expertis Centrum AB Malmö
Litteratur:
Baddeley, A. D. (2012). Working memory: Theories, models, and controversies. Annual Review of Psychology, 63, 1–29. https://doi.org/10.1146/annurev-psych-120710-100422
De Jongh A, C de Roos och S. El-Leithy (2024) State of the science: Eye movement desensitization and reprocessing (EMDR) therapy Journal of traumatic https://doi.org/10.1002/jts.23012
Broeke, ten E, Jongh, de A, Oppenheim, H-J, Hornsveld, H, Pelt, van Y. (2023, vierde druk) EMDR Praktijkboek, casusconceptualisatie en aanvullende behandelstrategieen. Pearson Benelux BV Amsterdam.
de Jongh, A., de Ernst, R., Marques, L., & Hornsveld, H. (2013). The impact of eye movements and tones on disturbing memories of patients with PTSD and other mental disorders. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry, 44(4), 447–483. https://doi.org/10.1016/j.jbtep.2013.07.002
de Voogd, L. D., Kanen, J. W., Neville, D. A., Roelofs, K., Fernandez, G., & Hermans, E. J. (2018). Eye-movement intervention enhances extinction via amygdala deactivation. Journal of Neuroscience, 38(40), 8694–8706. https://doi.org/10.1523/jneurosci.0703-18.2018
de Voogd, L. D., & Phelps, E. A. (2020). A cognitively demanding working memory intervention enhances extinction. Scientific Reports, 10(1), Article 7020. https://doi.org/10.1038/s41598-020-63811-0
Günter, R. W., & Bodner, G. E. (2008). How eye movements affect unpleasant memories: Support for a working memory account. Behaviour Research and Therapy, 46(8), 913–931. https://doi.org/10.1016/j.brat.2008.04.006
Kemps, E., & Tiggemann, M. (2007). Reducing the vividness and emotional impact of distressing autobiographical memories: The importance of modality-specific interference. Memory, 15(4), 412–422. https://doi.org/10.1080/09658210701262017
Little, M., & van Schie, K. (2019). No evidence for the inverted U-curve: More demanding dual tasks cause stronger aversive memory degradation. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry, 65, Article 101484. https://doi.org/10.1016/j.jbtep.2019.101484
Matthijssen, S. J. M. A., van Schie, K., & van den Hout, M. A. (2019). The effect of modality specific interference on working memory in recalling aversive auditory and visual memories. Cognition and Emotion, 33(6), 1169–1180. https://doi.org/10.1080/02699931.2018.1547271
Maxfield, L. (2008). Considering mechanisms of action in EMDR. Journal of EMDR Practice and Research, 2(4), 234–238. https://doi.org/10.1891/1933-3196.2.4.234
Pierce, Z. P., & Black, J. M. (2023). The neurophysiology behind trauma-focused therapy modalities used to treat post-traumatic stress disorder across the life course: A systematic review. Trauma, Violence & Abuse, 24(2), 1106–1123. https://doi.org/10.1177/15248380211048446
Shapiro, F. (2018). Eye movement desensitization and reprocessing: Basic principles, protocols and procedures, third edition. Guilford Press.
van den Hout, M. A., & Engelhard, I. M. (2012). How does EMDR work? Journal of Experimental Psychopathology, 3(5), 724–738. https://doi.org/10.5127/jep.028212
van den Hout, M. A., Engelhard, I. M., Smeets, M. A. M., Hornsveld, H., Hoogeveen, E., de Heer, E., Toffolo, M. B. J., & Rijkeboer, M. (2010). Counting during recall: Taxing of working memory and reduced vividness and emotionality of negative memories. Applied Cognitive Psychology, 24(3), 303–311. https://doi.org/10.1002/acp.1677
van den Hout, M. A., Engelhard, I. M., Rijkeboer, M., Koekebakker, J., Hornsveld, H., Leer, A., Toffolo, M. B. J., & Akse, N. (2011). EMDR: Eye movements superior to beeps in taxing working memory and reducing vividness of recollections. Behaviour Research and Therapy, 49(2), 92–98. https://doi.org/10.1016/j.brat.2010.11.003
van Veen, S. C., van Schie, K., >Wijngaards-de Meij, L. D. N. V., Littel, M., Engelhard, I. M., & van den Hout, M. A. (2015). Speed matters: Relationship between speed of eye movements and modification of aversive autobiographical memories. Frontiers in Psychiatry, 6, Article 45. https://doi.org/10.3389/fpsyt.2015.00045