I blogginlägget från den 9 mars “Är Socialstyrelsens riktlinjer kring PTSD trovärdiga?” refereras det till Peter Ankarberg, psykolog, psykoterapeut som skriver i en debattartikel i Psykologtidningen #1 2023 att “Svensk psykiatri styrs mot att erbjuda ett begränsat urval av standardiserade evidensbaserade insatser. Problemet är att detta varken grundas i vetenskap eller leder till bättre vård.”
I denna artikel undersöks Socialstyrelsen rekommendationer vid barn med PTSD. Jag trillade nästan av stolen när jag läste det. Jag tänkte att jag förmodligen hade en gammal version framför mig. Men så var det inte, i riktlinjerna var det uppdateringar från 2020.
I riktlinjerna lyfts det fram att behandling vid posttraumatiskt stressyndrom hos barn och ungdomar är viktig. Detta för att obehandlad posttraumatiskt stressyndrom kan enligt dem leda till livslånga svårigheter med ökad risk för suicidförsök, depression, missbruk och behov av sjukvård. Socialstyrelsens rekommendation är att hälso- och sjukvården bör erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 2). En bra rekommendation som vi i EMDR föreningen skriver under på.
När det gäller läkemedelsbehandling finns det idag inget vetenskapligt stöd för att behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI) har någon positiv effekt på posttraumatiskt stressyndrom hos barn och ungdomar, skriver Socialstyrelsen. Detta får en att undra varför en hel del barn med PTSD får medicinsk behandling.
Socialstyrelsen skriver att hälso- och sjukvården endast bör verka inom ramen för forskning och utveckling, men Socialstyrelsen verkar inte följa forskningen och utvecklingen i sina riktlinjer kring PTSD. Om så hade varit fallet, skulle Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) inte ha fått en prio 10 i rekommendationen. Läser man Socialstyrelsens beskrivning om vad EMDR är för något, är det tydligt att de inte ha uppdaterat sin kunskap efter 2012. Sorgligt.
Låt oss lämna Socialstyrelsens riktlinjer och titta vad forskningen säger.
Finns det evidens att använda EMDR för barn?
Jodå, det finns omfattande bevis för användning av EMDR för barn. Forskningsstudier har visat att EMDR är en säker och effektiv behandling för barn med PTSD och andra traumarelaterade problematik som ångest, depression och beteendeproblem. EMDR kan lätt anpassas för att möta barns utvecklingsbehov och kan användas med barn så unga som 2 år gamla. EMDR har visat sig vara lika effektiv som andra evidensbaserade behandlingar, såsom trauma-fokuserad kognitiv beteendeterapi (TF- KBT).
Finns det evidens att använda EMDR för tonåringar?
Ja, det finns också övertygande evidens för att EMDR kan vara en effektiv behandlingsmetod för traumatiserade tonåringar. En systematisk översikt och metaanalys av randomiserade kontrollerade studier av EMDR vid PTSD hos ungdomar publicerades 2019 i tidskriften “Journal of Child Psychology and Psychiatry” . Översikten visade att EMDR var en effektiv behandlingsmetod för PTSD hos barn och tonåringar, och att den var minst lika effektiv som andra evidensbaserade behandlingar såsom kognitiv beteendeterapi (KBT) och trauma fokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT).
En annan studie som publicerades i tidskriften ”Journal of EMDR Practice and Research” 2018 undersökte effekten av EMDR på PTSD-symtom hos tonåringar som hade varit utsatta för sexuella övergrepp. Studien visade att EMDR var effektivt för att minska PTSD-symtom hos tonåringar och att det inte fanns några biverkningar av behandlingen.
TF-KBT eller EMDR?
Det finns ingen tydlig konsensus om huruvida TF-KBT eller EMDR är bättre för att behandla trauma hos barn och tonåringar inom forskningen. Både TF-KBT och EMDR är evidensbaserade behandlingar som har visat sig vara effektiva för barn och ungdomar som upplevt trauma. Vissa studier tyder på att EMDR kan vara effektivare än TF-KBT för att minska symtom på PTSD, medan andra tyder på att de två behandlingarna är lika effektiva.
EMDR kan vara ett bra val för barn som har svårt att prata om sina trauman eller som har starka känslomässiga reaktioner på traumatiska minnen. EMDR kräver inte att barnet pratar i detalj om den traumatiska händelsen och kan vara mindre skrämmande för vissa barn. När skam är inblandat som vid sexuella trauman är EMDR väldigt bra. Dessutom har EMDR visat sig vara effektivt för ett brett spektrum av traumarelaterade symtom inklusive ångest, depression och beteendeproblem.
Å andra sidan kan TF-KBT vara ett bättre val för barn och ungdomar som kan prata om sina trauman och som behöver hjälp med att utveckla coping-färdigheter och strategier för att hantera sina symtom.
Jag tycker att det är viktigt att notera att EMDR och TF-KBT inte utesluter varandra och kan användas tillsammans som en del av en omfattande behandlingsplan. Valet mellan TF-KBT och EMDR kan bero på faktorer som barnets ålder, traumats karaktär, barnets individuella behov, preferenser och terapeutens utbildning, kunskap och erfarenhet.
En traumasensitiv kartläggning behövs för att fastställa vilken insats som är bäst för just detta barn eller ungdom. Idealet är att terapeuten behärskar olika traumabehandlingstekniker som både TF-KBT och EMDR, så att barnen kan få den bästa behandlingen.
Även om evidensen tyder på att EMDR är en effektiv och säker behandling för barn som har upplevt trauma är det som med all behandling. Den ska utföras av legitimerad sjukvårdspersonal som har erfarenhet av att använda EMDR med barn. I Sverige har dock EMDR utbildningen för barn hittills varit bristfällig och det har uttryckts behov för en sådan utbildning både nationellt och på europeisk nivå. Just nu har Sverige inte kvalificerade EMDR utbildare med fokus på barn, men förhoppningsvis kan det bli verklighet inom en nära framtid. Vi som EMDR föreningen brinner för det.
Jeanette Niehof, ordförande