Många av de saker som våra klienter fruktar har aldrig hänt eller kommer inte att inträffa i deras liv, ändå finns det en djup rädsla för att något hemskt ska hända. Detta är katastroftankar – orimliga rädslor för hypotetiska, framtida negativa och skrämmande scenarier. Rädslan som katastroftankar framkallar kan vara väldigt hämmande och påverka livskvaliteten avsevärt. Hjärnan vet ju inte om något har hänt eller kan hända på riktigt eller om det bara är en tanke.
För att förstå och hantera dessa katastroftankar måste vi utforska flera faktorer som bidrar till dem. Så vad driver dessa tankar? Det finns flera faktorer som påverkar katastroftankar, inklusive:
Uppskattad risk: Det är viktigt att överväga den uppskattade risken för att en katastrof faktiskt ska inträffa. Människor tenderar att överskatta sannolikheten för extremt sällsynta händelser, vilket bidrar till orealistisk rädsla. Dessutom är det väsentligt att utvärdera hur allvarlig katastrofen anses vara. En överdriven uppfattning om katastrofens allvar kan förstärka rädslan ytterligare.
Allvarlighetsgrad: Klienter kan tro att om katastrofen faktiskt inträffar, kommer den att vara extremt allvarlig och förödande. På en skala mellan 0 till 100, upplever klienter ofta detta som 100, något som är både felaktigt och destruktivt.
Förmågan att hantera/förebygga: Klienter kan känna att de inte har tillräcklig förmåga att hantera eller förhindra katastrofen. De känner att de blir ett offer för situationen.
Möjligheten att få hjälp: De kan också tvivla på möjligheten att få stöd eller hjälp om katastrofen skulle inträffa. Det kan kännas som att ingen skulle kunna hjälpa dem när katastrofen väl inträffar.
En central princip i hanteringen av katastroftankar är ”ex-consequentia” – tanken att när man känner ångest, måste det finnas en verklig fara. ”Eftersom jag känner fasan/rädslan är jag i stor fara”. Denna missuppfattning kan leda till en ond cirkel av rädsla och ångest.
En viktig aspekt av att behandla katastroftankar är att försöka identifiera den underliggande katastrofen. Ofta finns det en djupare rädsla eller oro bakom de ytliga tankarna. Om en klient till exempel säger ”jag kommer att dö i en flygplanskrasch” kan den underliggande katastrofen vara något i stil med ”mina barn kommer att bli föräldralösa och inte klara sig”.
Flashforward innebär att klienten ombeds föreställa sig den mest skrämmande katastrofen som de fruktar. Om klienten till exempel är rädd för flygplanskrascher och det värsta skulle vara att barnen blir föräldralösa, kan terapeuten be dem att föreställa sig det värsta scenariot. Genom att be klienten fokusera på det mest skrämmande scenariot samtidigt som ögonrörelser eller annan belastning av arbetsminnet sker, kan den starka emotionella kopplingen till bilden ofta minska snabbt.
Känslorna kring bilden och tankarna blir mindre livliga och känsliga. Det blir möjligt för klienten att tänka på katastrofen utan den tidigare spänningen. Förväntningarna om katastrofen blir därmed mindre trovärdiga – “om jag känner mig avslappnad måste jag vara säker/trygg, då är det inte så farligt”. Vi har då brutit cirkeln med ”ex-consequentia” principen “känner jag ångest, måste det finnas en verklig fara” och ändrat till “känner jag mig avslappnad måste jag vara säker/trygg och då är det inte så farligt”. Genom att minska spänningen kring katastroftankarna, kan man omvärdera sannolikheten och allvaret kring den fruktade händelsen och utmana orealistiska uppfattningar. Klienten kan till exempel inse att denne har coping-strategier och resiliens för att hantera en situation om den skulle inträffa. Efter en Flashforward kan de flesta klienter känna att de återfå kontrollen över sitt liv och minska den överväldigande effekten av katastroftankar. Ofta går det väldigt fort att nå bra resultat och dämpa oro, rädsla och ångest, för katastrofen har ju inte hänt på riktigt i deras liv, bara i deras huvud. För att bryta denna cykel är Flashforward i kombination med Mental Video Check och Future Template fantastisk. Om dessa två sistnämnda skriver jag i en senare bloggpost.
Lev, samla på visdom, kunskap och kärlek
Jeanette Niehof, leg. psykolog/ cert. psykotraumaterapeut (NL)/ KBT terapeut (steg 1 & 2 NL) cert. EMDR practitioner, handledare & utbildare/ Mindfulness instruktör
Är du EMDR-terapeut och vill lära dig Flashforward, Mental Video Check och Future Template?